Världens artigaste spöke!;)

Jag vet inte om jag skrev nåt om det,
kanske jag gjorde,
ja i alle fall, så drömde jag ju precis när vi flyttat in här,
om en man som kom gåendes tvärsöver trädgården, glad i hågen och
presenterade sej så fint!

Han berättade en massa om gården här, alla ägor till mm
jag sa i drömmen- men det va länge sen nu, nu är bara hagen vår bakom lagårn.
Han bara fnissade till,
för det var ju han som bodde där, inte Vi:)

senare fram, när jag mockade en dag, råkade jag slänga en blick mot Trollboa..,
och där stod samme gubbe, i exakt samma kläder som i drömmen,
Arbetarbyxor mä hängsel, flanellskjortan och bruna sjuttiotals-glasögon.

Poff var han borta,
och jag tyckte det var lite märkligt just att han var samma som från drömmen.

Vi har stött på honom fler gånger,
och börjat kalla han för Lennart;)

(vårt förra hus-spöke hette ju Gustav)

När vi träffade de förra ägarna till detta hus häromdagen,
Ble jag ju tvungen att höra efter,
om det ringde nån klocka när jag berättade kläder utseende och glasögonen.

-de började skratta, ja den mannen, vet vi vem han är!
Han heter ...Gustav! Han ägde denna gården fram till sjuttiotalet, då va alla marker hans!
Men oh så kul;)
Ja då berättade jag att vi sett fler än en här i huset,
Bland annat en längre man, och sen ett par damer.

-ha, ja det var ju Gustavs bror Leif det, di bodde ihop!
Och damerna, ja det ä systrarna (nåt enamn ja redan hunnit glömma)

Sen går det nån på vinden ibland, sa jag.
Det upplevde aldrig vi, sa dom,
men förra ägarna innan oss sa det var ett spökande på vinden hele tin!

Allt vi upplevt stämde, och det är kul!
att man inte är galen alltså å fantiserar ihop o inbillar sej:)

Nu soova! Natt natt